Hemma!
Nu har jag kommit hem efter en helg i en vintrigt skärgård. Vädret var strålande, men det var kallt så brasan var vid liv hela tiden. I fredags kollade vi på alla avsnitten av Barnen på Luna. Det måste vara en av det bästa som gjorts! Dan efter fick vi gäster i form av Fia och Vera som kom på fika.. och middag... och lördagsmys!!! Det var jättetrevligt och mat och fika supergott. Jag och Fia vann också självklart på tecknet! Spel, det har legat öppet på bordet hela helgen. Det är ju en skit bra uppfinning. Jag hade nästan glömt bort det. Sedan idag blev det bara städa och göra ordning inför hemfärd fast en långpromenad hann vi me!!
Och just det, igår kväll var det värsta actionen. Efter att våra gäster åkt skulle jag och maria hämta ved och slänga soporna. Det var kolsvart och en läskig film gick på tv, så vi var lite rädda. När vi då står vid soptunnan, 30 meter från huset, säger maria - Carl, tyst! Jag blev tyst och det var då jag hörde det. Ett larm hördes från huset mittemot där det inte var några för tillfället! Vi bleb lite räddare och sprang in till huset. Jag la mig på golvet och visste inte vad jag skulle göra och jag började fantisera om mördare som tittade in blodiga genom fönstret. Maria började få laktosmage så hon hade ont. Efter ett tag ringde jag mamma och frågade vad jag skulle göra, men hon sa att vi bara jagade upp oss. Så vi ringde våra grannar bredvid som vi såg var hemma och vakna. Men de svarade inte. Rädslan steg. Till slut kom maria på att det var några fler längre upp på gatan som var hemma. De kom och i telefonen sa dem att det varit lite oroliga över att det var tjuvar i trakten för att det åkt så många bilar förbi. De genomsökte huset med ficklampor utanpå eftersom vi inte hade nycklar att gå in. Jag och maria kollade på. De trodde att det var brandlarmet som var på fast att det inte var någon brand. De ringde ägaren och hon sa att batteriet kanse höll på att ta slut. Vi tänkte inte mer på det och la oss. Dan efte ringer ägaren till oss igen och tackar för att vi hjälpte till och frågade om vi kunde lyssna om det hade slutat. Jag öppnade dörren och hörde tjutet. Vi fick gå dit och in och leta igenom hela huset för att sedan ta ut batteriet ur brandvarnaren och gå därifrån. Vilken action.
Puss.
Och just det, igår kväll var det värsta actionen. Efter att våra gäster åkt skulle jag och maria hämta ved och slänga soporna. Det var kolsvart och en läskig film gick på tv, så vi var lite rädda. När vi då står vid soptunnan, 30 meter från huset, säger maria - Carl, tyst! Jag blev tyst och det var då jag hörde det. Ett larm hördes från huset mittemot där det inte var några för tillfället! Vi bleb lite räddare och sprang in till huset. Jag la mig på golvet och visste inte vad jag skulle göra och jag började fantisera om mördare som tittade in blodiga genom fönstret. Maria började få laktosmage så hon hade ont. Efter ett tag ringde jag mamma och frågade vad jag skulle göra, men hon sa att vi bara jagade upp oss. Så vi ringde våra grannar bredvid som vi såg var hemma och vakna. Men de svarade inte. Rädslan steg. Till slut kom maria på att det var några fler längre upp på gatan som var hemma. De kom och i telefonen sa dem att det varit lite oroliga över att det var tjuvar i trakten för att det åkt så många bilar förbi. De genomsökte huset med ficklampor utanpå eftersom vi inte hade nycklar att gå in. Jag och maria kollade på. De trodde att det var brandlarmet som var på fast att det inte var någon brand. De ringde ägaren och hon sa att batteriet kanse höll på att ta slut. Vi tänkte inte mer på det och la oss. Dan efte ringer ägaren till oss igen och tackar för att vi hjälpte till och frågade om vi kunde lyssna om det hade slutat. Jag öppnade dörren och hörde tjutet. Vi fick gå dit och in och leta igenom hela huset för att sedan ta ut batteriet ur brandvarnaren och gå därifrån. Vilken action.
Puss.
Kommentarer
Postat av: freja
du har en ny blogg igen, :P
jag läser. :D
Trackback
